Svensk antisemitism i ett historiskt perspektiv
Lars M. Andersson, Uppsala /Sweden
Språk: svenska
Session: Sverige är ett intressant åskådningsexempel för den som vill förstå antisemitism. Landet kan uppvisa en månghundraårig tradition av antisemitism utan judar men också en antisemitism riktad mot enskilda svenska judar. Judefientligheten kom till landet i och med kristnandet under medeltiden.
Under 1500-talet använde statsmakten sig aktivt av antisemitiska föreställningar i sin internationella propaganda. Antisemitismen spelade också en viktig roll i det aktiva motståndet mot att tillåta judisk bosättning. En sådan tilläts först 1775 och var hårt reglerad. Under 1800-talet avskaffades restriktionerna successivt, trots omfattande protester 1815, 1838 och 1848, och år 1870 genomfördes de svenska judarnas emancipation. Antisemitismen transformerades. Den tog sig uttryck i såväl antisemitiska organisationer som i flyktingpolitik och i handläggningen av ansökningar om medborgarskap. Efter Förintelsen blev antisemitiska föreställningar tabu i det offentliga samtalet. Försvann gjorde de emellertid inte.
I föredraget görs en exposé över den svenska antisemitismens historia, från medeltiden och fram till idag.
Bio:
Lars M Andersson, f 1961, universitetslektor vid Uppsala universitet. Andersson har huvudsakligen forskat om svensk antisemitism och flyktingpolitik. Han har emellertid också gett ut läroböcker i historia och religionskunskap för gymnasiet, Sveriges historia i årtal, antologier om samtidshistoria, kontrafaktisk historia, bilden som historisk källa, skuldfrågor och moraldebatt i historieskrivningen och svensk-judisk historia samt tre festskrifter.
Lars var under åren 2002-2006 redaktör för Historisk tidskrift och har också, tillsammans med Ulf Zander, varit redaktör för skriftserien Lagerbringbiblioteket. Han ingår i redaktionsrådet för tidskriften Nordisk judaistik och är föreståndare för Forum för judiska studier vid Uppsala universitet.